Den där tomheten som uppstår efter att ett långt och bra äventyr når sitt slut, det är nog något som de flesta spelare känner igen. Att man efter otaliga timmar tillsammans med en värld och karaktär blir direkt deprimerad, när sagan knyts ihop och den sista bossen faller.
Enligt en ny studie är fenomenet inte bara på riktigt, och kallas "post-game depression" utan drabbar dessutom rollspelare oftare än andra. Kort och gott, spel som konsekvent är betydligt längre och har komplexare karaktärer och historier.
Men det handlar inte bara om mängden timmar, eller längden på äventyren. Nej, här handlar det om hur mycket vi känslomässigt knyter an till världen och karaktärerna, hur mycket vi investerar av oss själva i dem. Beslut vi fattar, relationer vi bygger osv. Vilket i slutändan gör avskedet rätt smärtsamt.
Dr Kamil Janowicz som är en av de involverade i studien berättar att:
"Our research shows that gamers playing role-playing games are most susceptible to post-game depression. It is in these games that players have the greatest influence on character development through their decisions, and build the strongest bonds with their characters. And the more engaging the game world and the closer the relationship with the character, the more difficult it is to return to reality once the game is over"
Studien genomfördes på data insamlad från hundratals olika spelare, vilken även pekade på att de som tenderar att älta tankar eller blir emotionellt mer uppslukade, är de som dessutom löper störst risk. För vissa rapporteras känslan sitta i flera dagar, för andra kan den hänga kvar i veckor. Forskarna liknar fenomenet med en form av sorg.
Känner du igen dig i detta och när blev du sist deprimerad över att ett riktigt bra äventyr tog slut?
<bild></bild>